Nyplantering

Idag har vi varit och handlat blommor och planterat hos Ester, det blev så fint. Kommer att bli ännu finare då de får växa till sig.

Ikväll var jag också och firade en fin vän som fyllt 30 år. En trevlig kväll med god mat och trevligt sällskap. Men oj så tungt det är att se hur dessa fina människor trots allt är sig lika sedan den 30 september och hur annorlunda jag känner mig. Att få se den där glädjen i andra som jag själv känt förut då jag varit på galej. Nu har jag det där stora stinget av sorg i mig samtidigt som jag också kan känna att jag har trevligt och skoj. Men jag bröt ihop en gång, då jag såg ett kort på mig då jag var gravid och lycklig med Ester, lyckades nätt och jämt hålla ihop mig, men då kom en låt som är så starkt förknippat med Ester och då rann tårarna. Jag gick undan så det var bara en tjej som såg. Jag samlade mig trots allt, ville inte att min väns födelsedagsfest skulle bli "förstörd" av min sorg och sakand.
Så jag ringde min man som kom och hämtade mig. Då jag satt och väntade på att bli hämtad så kom en full tjej och lyckönsakde mig och frågade hur det känsn med allt och jag svarade att jag just då inte orkade prata om det...Då kände jag verkligen att jag tagit rätt beslut att åka hem....Det var dags. MEn jag är så glad och stolt över att jag var dör och att jag faktiskt kunde njuta av det, små stunder.

Jessica

En fullspäckad dag!

Vaknar före 06 idag och har knappt ens sovit tre timmar??!!!
Jsg har sån enorm värk i musklerna kring nyckelben, axel, nacke och skuldran på vänster sida. Jag har nu haft det i tre dgr och jag kan knappt sova. Det blir nog till att ta en alvedon och hoppas att det ger med sig lite...Undrar om jag fått muskelinflammation?
Jag behöver nog gå och slumra en stund till om jag ska orka med dagen.
Idag ska vi iväg och köpa fina blommor och plantera i planteringslådan vid graven. Hoppas att vi hittar fina blommor!
Sedan blir det till att bygga grindar i trädgården eller jag bygger väl inte så mkt utan får väl hjälpa maken så gott jag kan.

En vän har fyllt 30 och ikväll ska det firas. Så ja dagen och kvällen känns fullbokad för att vara mig. Jag ger mig ut mer och mer och försöker verkligen att utmana mig själv att "leva". Något jag varit dålig på sedan vi miste vår älskade Ester.

Måste också slänga in en bild på årets första jordgubbe från trädgården, som jag intog med förtjusning igår, den var verkligen god.



Jessica

Esters gravsten är på på plats och den är så vack!er

Ikväll åkte vi till Ester och då vi gick på grusgången ser jag att det faktiskt står en sten bakom häcken.....
STENEN HAR JU KOMMIT!!!! skriker jag ut, till älsklingen min....
Kände sådan förväntan och nästan sprang fram till stenen....
Den är så vacker!!! Vi är så nöjda, alldeles perfekt och värdig för vår älskade dotter. Kände sådan lycka i mitt hjärta, det låter säkert helt galet, men den blev så underbart vacker.

Tyvärr hade en ängel som satt hos Ester gått sönder, vet inte om de som satt dit stenen råkat tappa ängeln eller ngt. Det var ju synd, men det gick lättare att ta då vi kände oss så nöjda. Blommorna hade totalt torkat ut så imorgon ska vi åka och plantera nya och göra fint hos Ester. Som tur var så hade vi med oss en fin bukett med blommor som vi plockat i vår trädgård.

Ännu en fin dag vädermässigt med strålande sol och värme och dessutom värme i själen då äntligen fått en gravsten på plats.

Jessica

En modig dag!

Ja, idag har jag varit modig och utmanat mig själv.
Jag har så svårt att vara på platser med mycket folk och särskilt ensam. Jag kan få panikångestattack och rädslan att få det gör att jag håller mig från platser med mycket folk. Detta är ngt som jag haft i perioder då jag mått dåligt och då vi miste vår älsakde dotter i september 2008 så kom det tillbaka med rejäl kraft.
Idag var en bra dag då jag kände mig rätt stark i mig själv och kände att jag nog skulle utmana mig själv lite. Så maken min släppte av mig i ett utomhus centrum och så gick jag där en sväng. Jag gick in i två affärer och det gick ganska bra. I ena affären kom det in en mamma med en dotter i åldern som Ester skulle ha varit nu och hon "babblade" på och så och då blev det lite för mkt för mig så jag gick ut. Men i den andra affären gick det riktigt bra. Nu var det bara jag och en eller två kunder rill i affären men ändå. För några månader sedan hade jag inte fixat att ge mig ut själv, jag behövde ha min man nära och kunna hålla i. Men idag fixade jag det själv. Känner mig jättestolt.
Jag begav mig mot stället där min man och jag stämt träff för upphämtning igen och jag slank in i en tygaffär så nu har jag köpt tyg som jag ska sy snuttefiltar och en större filt till älskade Liten. Jag sydde det till Ester också och Ester fick med sig en stor filt i kistan och en har jag kvar som minne. Så nu ska Liten också få ngt som mamma sytt. Ett mysigt mjukt bomullsflanellstyg, ljusgult med giraffer på.

Dessutom tittar jag in hos frisören för att få tag på ett bra schampo för min ömtåliga hårbotten och det slutar med att jag klippte håret så nu är jag korthårig och det känns bra.

Jag ska lägga in foto på tyget så fort jag fotat det.

Vädret gör nog sitt för humöret och det har helt enkelt varit en bra dag idag....Förutom att jag har så ont i örat (Jäklar nu kom det lite gnäll i dagens inlägg också ;) Ja ja, jag hoppas att örat mår bättre imorgon)

Jessica

Trött!

Usch! Jag är riktigt dålig på att blogga....
Jag är så trött efter en lång dag på stan. Vi hade två möten på sjukhuset i staden idag så det kändes så onödigt att åka hem emellan så vi hade en heldag på stan idag. Jösses så trött jag är, jag fick så ont i fogarna och fötterna så vi fick gå i skölpaddstakt.....
Vi höll oss i skuggan så det var skönt att strosa lite. Dessutom passade jag på att få inhandla en present till en go vän som fyller 30 i dagarna...

Jag är så fruktansvärt trött nuförtiden. Jag sover dålgit om nätterna, det knakar om mig så fort jag rör eller vänder mig. Det är också fruktansvärt varmt om nätterna så jag vaknar titt som tätt och då känner jag hur kissnödig jag är och måste gå ner två våningar för att gå på toa...

Ha ha vad jag klagar. Men nu kommer det positivitet. Idag fick älsklingen och jag lyssna på vårt andra barns hjärtljud igen. Det slog mellan 140-150 slag i minuten, älskade lilla Liten vi väntar så på dig. Jag känner Liten böka omkring i mig varje dag och jag är så tacksam för varje dag som går. Kanske får vi ta med oss Liten hem.
Imorgon har vi gått 22 hela veckor, alltså är vi det 22+0 och vi går in i v.23... Då är Liten erkänt som barn i juridisk mening. Så i juridisk mening är jag redan imorgon tvåbarnsmamma...

Kram Jessica

Blandade känslor och tankar.

Jag känner mig så splittrad. Så har det ju varit sedan den 30 september 2008, men vissa dgr känns det mer så.
Älskade Liten lever runt i mig och det är så härligt att känna liv i mig igen. Jag älskar detta lilla liv så mycket och jag hoppas så att Liten ska få komma ut alldeles levande och frisk och få åka med oss hem i slutet av oktober.

Sen har jag under en hel vecka gått med sån oro och ångest i kroppen och i fredags var vi hos stenhuggaren och skulle godkänna den "ändrade" ritningen som behövde göras då lyktan var tvunget att flyttas längre ner/in i stenen än han tidigare tänkt. Den kommer bli så fin, men ååå så jobbigt det var, hoppas nu att det inte var några fel för det var svårt att koncentrera sig på det när ens dotters namn och datum står på en gravsten :´(. Vi skulle titta så allt var rätt stavat och rätt datum och att layouten blev som vi ville. Jag gjorde lite ändringar så nu känner vi oss nöjda...
....Men de har beställt lyktan från en annan firma och nu tror jag inte att den är precis som den vi valt ut innan, dessutom var det fel glas. Så när vi åkte därifrån brast jag i gråt och har gråtit så mycket sen dess. Jag saknar och älskar Ester så jag går itu och när det blir minsta motgång särskilt då det gäller saker kring Ester, ja då faller jag...

Vi går i tankar jag och maken på om vi ska boka tid för könsultraljud så vi får veta om Liten är en lillebror eller lillasyster. Det vi önskar oss är ett friskt levande barn och det är inga små önskningar, det vet vi. Varför vi vill veta könet är för att oavsett vad det är för kön så är det omtumlande, vi behöver nog få förbereda oss innan Liten föds, ge namn o.s.v. Köpa mer personliga kläder och saker och inte så neutralt. Det var något vi kände båda två då Ester kom och lämnade oss...vi önskade att vi visste tidigare att det var just Ester som låg i min mage, att vi hade gett henne namnet och ja köpt in namnnapp och ja allt sånt som vi inte innan tyckte var viktigt. Men när ens älskade barn inte får leva så är allt viktigt, vi hade velat göra så mkt mer innan, för visst gör vi mycket för Ester nu i efterhand. Men ett exempel är hur viktigt det blev för oss att hon skulle få begravas i en fin klänning, det var ett helvete att gå i affärer och leta efter den "perfekta" klänningen till vår Ester, ingen dög ju. Vi gick bland alla bebiskläder och grät, vi var i chock och sorg...Nej vi vill aldrig mer uppleva det. Vi vill förbereda så mycket vi kan för Liten. Visst ska Liten få ärva saker också. Men vi ska också lägga undan i en minneslåda saker som bara blir Esters och Liten har vi redan börjat köpa in saker till, bara Litens saker.

Oj oj så mycket tankar man har hela tiden, bäst å sluta nu för detta blir ett långt inlägg...

Jessica

Älskade Ester

Jag vet ju att det kommer dagar då mörkret kommer över mig och jag sjunker så djupt. Trots att jag vet detta så är jag aldrig beredd. Marken bara försvinner under mina fötter och den där fruktansvärda smärtan inombords väller upp till ytan igen.
Jag har nu i ett par dagar varit i i mörkret, jag har haft svårt att andas och mitt inre fullkomligt skriker av smärta och tårarna väller ur mina ögon.

Älskade hjärtat, jag älskar dig så det gör ont, jag saknar dig så det gör ont och jag kommer alltid att längta efter dig. Jag hoppas så att när min tid är kommen, att jag då äntligen får hålla dig i min famn igen. Att jag ska få kyssa din panna och dina gosiga kinder så mycket jag bara kan och få säga hur mycket jag älskar dig.

Jag har nu gjort minnesvideor till Ester och en lägger jag upp här. Men den är skyddad och endast ett fåtal kommer att få lösenordet för att kunna se den.

Minnesvideo för vår älskade Ester! from Jessica Eriksson on Vimeo.

Nu ska jag göra lite nytta här hemma, då regnet utanför öser ner. Tack alla änglar för att ni gråter med mig.

Jessica

Minnesvideo!

Jag tänker varje dag att jag ska skriva här, sen går dagen och ännu en...Jag hänger fortfarande inte med i tiden, helt enkelt.

Det har varit ett par dgr med mkt blåst och lite kallare luft. Tänkte häromdagen att det känns som om det vore september. Då slog det mig, det är därför som Sorgen är så kvävande just nu, därför är tankarna ännu mer hos Ester igen. Visserligen kommer det titt som tätt ändå, men nu påminner vädret mig om henne och hennes ankomst.
Det spelar sig som en film i mitt huvud och jag är där på nytt, jag är inne i förlossningssalen och upplever allt igen. Hur jag får upp vår Älskling i min famn, hur vacker hon var, hur kärleken fullkomligt sprängde mig och hur sorgen slet mig i stycken.

Idag har jag varit helt uppe i att göra en minnesvideo till Ester och nu mitt i natten var jag klar....Tyckte jag och "publicerade" den. Men då jag sen såg den på full skärm, såg jag en massa som jag ville ändra på. Så imorgon ska jag skriva upp varje detalj och ändra...Så snart lägger jag upp Esters minnesvideo.

Mamma Jessica

wiiieee!!

Idag har vi åkt in akut för att kolla hur det står till med Liten, då jag har haft lite blödningar. Vi fick snabbt komma in idag och jag blev så noggrant kollad och vi fick se LITEN på ul och det sprattlades för fullt och hjärtat slog så fint. Så härligt.
En dag som började så jobbig och som till slut blev så bra.
Nu har vi även gått in i sommaren enligt kalendern, 1:a juni och kanonväder. Ja denna dag blev väldigt bra....

Kram