Julmirakel

Nu i juletider så visas det väldigt mkt filmer där det sker en massa mirakel, familjer som återförenas och så. Jag har ju alltid älskat såna filmer kring jul, i år gråter jag mer än vanligt. Mitt mirakel, min älskade dotter kommer inte att återförenas med mig i detta liv. Usch vad det river i mitt hjärta.
Jag håller mitt andra älskade hjärta i min famn och säger hur mycket jag älskar honom och hur glad jag är för att han är här. Min lilla gosse, som jag får hålla om, varje dag. Det är en märklig känsla att vara så lycklig samtidigt som sorgen rider i en. Det går liksom inte att värja sorgen som kommer, för varje lyckokänsla jag känner för allt jag upplever med Arvid så känner jag ju sorg för att Ester inte fick/får det och vi inte får det med henne.

Men tänk att jag kan se på vår älskade lille kille hela tiden, pussa honom och skratta med honom då han skrattar och ja jag fäller också tårar när jag inte lyckas trösta honom.

Livet är märkligt!
kärlek till er som läser // Jessica

Jul!

I år såg jag fram emot julen. I år har vi så mysket mer glädje i livet igen. Förra året hade vi inte en julpinal uppe. Vi hade inte ens gardiner uppe. Jag förbannade julen och min födelsedag som inträffade i oktober. Allt var så svart och smärtan i mig går inte ens att beskriva.

I år var det Arvids första jul, vår första jul med honom i våra liv och det har känts underbart. Arvid har ju berikat vårt liv ytterligare.
Julaftonen var fin och härlig, men flera gånger högg det så hårt i hjärtat och jag tappade andan. Jag grät och tårarna föll, jag ville skrika, munnen var öppen men inget skrik kom, jag bara tappade andan. Min älskade Ester, varför är du inte här och firar jul med oss, varför?? ska livet vara så hårt, orättvist och hemskt"

Vi gick en långpromenad, jag, maken, Arvid och vovven Molly bort till kyrkogården, till vår familjegrav där Ester vilar. Jag hade bundit en krans som vi lade och så lämnade vi julklapp och tände nya ljus i hennes lyktor. Tårarna föll på nytt. Det gör så ont.

Jag är så lycklig över Arvid och älskar att bara titta på honom, pussa och prata och lyssna på honom. Han är fantastisk. Jag minns också hur jag inte kunde se mig mätt på Ester, hon var också så fantastisk och man är så fylld av kärlek till sina barn. Jag är så fylld av kärlek till båda mina barn, men Ester kan jag nu bara se i mina minnen och på kort.

Livet är åter ljusare även om mörkret finns inom mig också. Jag vill inte, vill verkligen inte att det här ska vara min verklighet, att Ester inte lever.
Men jag måste leva med det så det är det jag försöker göra varje dag och varje stund. Jag gläds åt att Arvid finns med oss och ger så mycket glädje och kärlek.

Nu ska jag mysa med min gosing i famnen, min gosing som nu börjar vakna ur sin sömn.

Kram // Jessica

Lycklig!

Ja, idag har jag känt mig lycklig och vågat känna det. Jag vet ju att jag kände lycka då vi fick positivt graviditetstest, när Arvid växte och buffade i mig och när han föddes m.m. När Arvid kom var det så mycket som kom upp i mig, allt jag mist med Ester och som jag får med Arvid vart så kraftigt. Med tiden har man ju mer och mer liksom landat i allt och idag kände jag en viss frid i mig. Jag kan känna lycka även om man alltid har det där stinget av sorg i sig. Visst får jag dagar då jag fullkomligt går ner mig och gråter förtvivlat efter Ester men jag har också riktigt härliga dagar, vi har ju en sån härlig liten kille här hemma som förgyller livet =0)
I år njuter jag av juletiden och det känns så underbart. Jag har ju alltid älskat julen och frossat i pynt och mys till fullt. Förra året ville jag inte ha jul, jag bojkottade den, vi hade ingen gran, inget pynt, vi hade inte ens gardiner uppe. Jag ville inte ens leva.
I år igen kör Pampers med sin reklam att omm an köper en paket blöjor så skänker man vaccin, den är med låter happy birthday och en massa lyckliga föräldrar med sina nyfödda bebisar i famnen, jag fullkomligt bröt ihop varje gång den kom förra året, jag bröt ju ihop för det mesta iofs. Det stinger i mig i år och jag kan verkligen känna samma känsla. Nu mår jag ju mkt bättre, jag har mer lycka i livet igen och bär så mkt lycka från Ester också, när jag då ser denna reklam och minns förra året är jag så tacksam för livet jag har idag och jag vill aldrig mer må som jag mådde förra året och ja en bra bit in på detta år också.
Nu har prinsen vaknat och jag får säga hej så länge.....

Julkramar till er alla // Jessica