tvåårsdagen!

Tvåårsdagen intågande har känts av i mig i flera veckor. Jag har haft ångest, varit så ledsen och mina projekt har gått åt skogen. Igår försökte jag att baka en chokladkaka som jag skulle använda till tårtbaket och det sket sig rejält och jag blev bara så ledsen och besviken för jag har aldrig misslyckats med den och jag gav upp för kvällen. Tanken var att jag skulle baka en tidigt på morgonen igen, men jag var helt slut och tänkte att det nog inte är ngn mening att göra det. Jag kände mig värdelös som mamma men bestämde att det fick bli en köpetårta.
När jag vaknade imorse var det disigt och jag vara så ledsen. Men under morgonen började det klarna både vädermässigt men också med alla förberedelser och så.
En tårta inköptes och vi mötte upp mormor (min mamma) och så uppvaktade vi födelsedagsbarnet.
När vi kom till graven stod där två gravljus uppiffade med blommor på och ett rosa troll =0) Jag blev så glad ända in i hjärteroten.
Vi och Esters mormor lämnade presenter, fyllde ballonger med helium och skrev meddelande på och så sjöng vi för Ester och sände upp ballongerna till himlen. De flög ikapp, långt, långt upp tills vi inte längre kunde se dem =0)
Vi satte upp lyktorna för vintern och så spelade vi en sång för Ester "Ett liv" av the real group för den säger allt som vi känner.
Sedan åkte vi hem till oss och fikade, tände Esters tvåårsljus och hennes ljus från namnceremonin och ljusstake. God tårta var det och jag kände en slags frid till slut.
Det blev en fin dag som gav mig en känsla av ro trots allt. En vacker dag och det är ju inte konstigt, det är ju Esters dag.
När vi åkte in till förlossningen dagen då Ester föddes, var det sol och härligt höstväder och jag hade endast en kofta på mig. Förra året var det lite blåsigt, men klarblå himmel och sol. Idag var det underbart och jag har nog aldrig upplevt en vackrare höstdag, helt perfekt helt enkelt.

Älskade Ester, jag kände att du var så närvarande idag och jag hoppas att du blev glad över hur vi firade dig.
GRATTIS! Min vackra prinsessa! Jag älskar dig!

Mamma

Jag önskar....

Jag önskar att vi hade fått mer tid.
Jag önskar att vi hade fått mer minnen
Jag önskar jag hade fler bilder på oss och dig
Mest av allt önskar jag att du var här i livet.
Jag saknar och älskar dig så oerhört Ester.

Mamma

Mitt ljus i livet...

Måste visa det lilla livet som ger så mkt i den stora världen, ja min iallafall
Min lilla gos som lärde sig gå vid 9 1/2 månads ålder men inte vågade fullt ut förrän han var 11 månader. Nu går han mest hela tiden, även utomhus och han skrattar så han kiknar ibland för att han tycker att det är så roligt =0)

En vecka kvar...

En vecka kvar...Till Esters tvåårsdag.
Det gör för ont å tänka på och jag sysselsätter mig hela tiden. Jag motar bort känslan som sliter i mig och vill få mig att lägga mig sängen och bli liten och bara skrika och gråta. Jag vill ha min lilla tjej! Jag vill ha min Ester här hos mig!
En liten tvååring, så go och glad som hennes lillebror är. Jag tror verkligen att hon hade varit en go och glad tjej som hade tyckt om musik för hon älskade det när hon låg i magen och jag "diggade".
Ännu är ingen present inhandlat, eftersom att jag hela tiden springer bort från denna dag. Idag såg jag hur få dgr det är kvar och jag måste ju göra detta. Jag vill ju köpa ngt fint å lämna på hennes grav. Jag vill baka så vi kan ha kalas, men ändå så finns liksom inte orken för det. Jag går omkring med ständigt dåligt samvete. Dåligt samvete för att jag endast orkar se de bilder som hänger uppe på Ester, som vi ser varje dag. Dåligt samvete för att jag inte orkat vara vid graven för att det känns som hjärtat slits ur mig på nytt.
Samtidigt med detta har jag en liten kille som bara veckor efter Esters dag blir ett år och jag orkar just nu knappt glädjas åt det. Men det är som det är. Jag gläds ju åt att få ha Arvid här på hans ettårsdag och jag tror att när Ester fått sin tid och hennes dag passerat så kommer det att lätta, då blir det Arvids tid.

Idag var min lillebror på begravning. Han hade bävat för det och inte vetat om han skulle orka. Jag har hela tiden sagt till honom att det skulle betyda allt för hans väns föräldrar. Han gick och kände att det var "värt" det.
Jag har tänkt så mycket på min lillebrors vän och hans föräldrar och på min lillebror. Min lillebror som i natten var på väg till nattbussen hem och såg att ngn låg på vägen. En svårt misshandlad ung man som visade sig vara en vän. En ung man som inte överlevde. En ung man som fick uppleva sin väns sista stund och inget kunna göra. En ung man som hade hela livet framför sig som blev bestulen sitt liv. Ett föräldrapar som miste sitt enda barn.

Varför måste det finnas våld? Varför måste barn och unga människor dö?
Varför kan vi inte alla leva i frid och må bra och bara dö som gamla?
Jag vill ha den utopin, kan jag få önska mig det?

Ta hand om varandra där ute!

Ännu en ängel...

Fick idag veta att en liten flicka i v.24 gått bort i sin mammas mage :(. Nu går de och väntar på värkar och snart ska de få träffa sin flicka, och det kommer att vara alldeles tyst =´(
Det är så hemskt, under alla tidigare år som våra vänner fått barn så har de just fått barn, alldeles levande och friska. Många har två och tre barn och aldrig har ngt hänt...I sommar fick en annan nära vän en son som nästan strök med då han hade hjärtfel, nu opererades han och allt har gått bra. Och så detta!!! Jag fick också veta av en tredje vän idag att hennes släktings son gick bort under förlossningen :(
Usch!! Barn ska inte få dö, jag blir så arg, jag blir så ledsen och jag avskyr all denna maktlöshet.
Känner mig väldigt ledsen idag.

Tänker på er alla fina barn och alla fina sörjande föräldrar. Kram // Jessica

Val och icke val

Ja, igår var det val och jag gick och röstade. Det var ett svårt val i år då partierna fiskar röster genom att låna varandras ord och infallsvinklar med små förändringar. Det har varit svårt att sålla och försöka se vilka som ligger närmast vad jag tror är bäst för Sverige och min egen familj.
Jag har också småskrattat lite åt sverigedemokraterna för att jag naivt trott att de inte skulle komma in i riksdagen. Det är bara att konstatera att ngt händer i Sverige som vi alla måste reagera på, vi måste få Sverige till ett land där alla kan må bra och känna sig trygga i.

Så till ngt som ockuperar mina tankar mycket mer just nu, nämligen mitt icke val....
Jag vill inte vara en mamma som inte har alla sina barn i livet, jag vill inte behöva sakna henne varje dag men jag fick inte vilja. Mitt barn miste livet och jag miste en del av mig. Vi närmar oss tvåårsdagen och min kropp värker, hjärtat och själen värker och så även mitt huvud av all spänningsvärk :(
Om jag kunde så skulle jag välja att få tillbaka min Ester.

Go natt!

Blogga igen...

Jo, jag tänket att jag nog skulle vilja försöka att blogga igen. Det är mycket man ska hinna med på den lilla tid Arvid inte är vaken =0)
Vi bor inte i det enklaste huset då man har småbarn och hund. På källarvåningen finns toan och badrummet och tvättmaskinen och det är allt annat än barnvänligt där nere och inte så lätt å göra det heller. Så Hänga tvätt och stryka mm gör jag bara då A sover. Att gå på toa är en sak tills som inte är så lätt å göra ;) Nu har vi satt en stor resesäng där nere med leksaker i så att man slipper bryta mitt i för att...ja ni kan ju tänka er ;)
Just nu tycker Molly(vovven)att Arvid är lite småläskig, särskilt när han kommer kutande med den där gåvagnen som låter så och fort kommer han också. Så vi får sära lite på dem genom att vistas i det rum Molly inte är i. Sen tycker ju A att M:s mat/vattenställning är jättekul och spännande så den måste vi också förflytta hela tiden från det rum A är i. Full fart är det med andra ord hela tiden.

Arvid kan gå, men väljer oftast att gå med gåvagnen men vill han ngt väldigt gärna så går han dit utan att tänka, han är för rolig =0)
Det händer massor hela tiden och dessa 11 månader som gått har varit så fantasiska och så händelserika. Tänk nästa månad så räknar vi år =0) Arvid fyller ett år i oktober.

Sommaren har bara svischat förbi känns det som, men massor har ju hänt under den såsom att Arvid började ta sina första steg. I övrigt så har sommaren bjudit på en hel del loppis som poppat upp överallt har det känts som. Jag älskar att gå på loppis, det har jag alltid gjort. I år har jag fyndat så mkt fina och roliga leksaker till Arvid och flera av dem har blivit riktiga favoriter. Fischer Price leksaker för 20 - 40 kr en "sorteringsburk" för 10 kr som Arvid ofta sitter och plockar med med bollar, fyrkanter och trekanter. Jag har fyndat duplo, byggstavar m.m. Jättekul är det. Ska lägga upp lite bilder på de fina fynden jag gjort =0)

Nu är hösten här och Esters tvåårsdag närmar sig den 30 september för två år sedan fick jag upp min älskade lilla tjej i min famn. Jag förtränger årsdagens närmande just nu, det är tungt även om det är "lättare" i år än förra. Men också hägrar en ettårsdag, tänk att jag har fött två fina barn och att vi ska ha två kalas nu på hösten, de blir olika men lika värdefulla.

Jessica